KARIS FRIVILLIGA BRANDKÅRS FESTPLATSER
Brandluren, Strandparken, Brankis
Brandkåren grundades den 27 juli 1907. För att kunna finansiera den utrustning som behövdes var man tvungen att skaffa inkomster på olika sätt.
I jubileumsskriften ”för nästans liv och egendom: Karis frivilliga brandkår r.f. 1907 – 2007” skriven av Jan-Peter Stenvall sägs att ”brandkårens fester var hela familjens och samhällets sak i början av seklet.” År 1909 konstateras i årsberättelsen ”att ... allmänhetens stora offervillighet och den stora välvilja som från dess sida alltid kommit kåren till del. Dess tillställningar hafva ständigt varit väntade och talrikt besökta.”
År 1910 uppförde man en branddepå på en tomt omfattande 3 600 m2, ”Brandluren”, som man köpt av hemmansägaren John Nyberg. År 1911 färdigställde man på talko en festplats invid depån.
J-P S: sid 12
En ny festplats färdigställdes år 1924 i Strandparken. Kurt Westerholm skriver: ”När Karis FBK den 1 juni 1924 beslöt förlägga sin nya festplats till Strandparken flyttade man egentligen in i rena urskogen.” Det blev möjligt sedan "Jordägaren John Nyberg meddelat att han inte hade något emot att kårens fester ordnades vid åstranden.” Och så fanns det ju inte så många grannar som kunde klaga på störande ljud.
Talar- och musikestraden flyttades från Brandluren till den nya festplatsen. Man ordnade tre till fem välbesökta friluftsfester i egen regi under de följande åren.
Vykort, KHF
Under början av trettiotalet byggdes ett regelrätt brandkårshus på tomten vid Centralgatan. Invigningen av huset skedde den 1 maj 1934. Nu hade man tillgång till en festsal med scen, vilket möjliggjorde att man kunde ordna olika evenemang året runt. Som dansplats var den mycket populär under 1940 och 50 talen. 1964 byggdes festsalen om och invigdes med Kay and the Shuffles och Martti Vainios orkester från Åbo. Huset inrymde också många andra funktioner: t.ex. tingslokal, biograf 1943 - 45 ”Bio Kamera”, utrymme för Karis-Billnäs samskola efter skolbranden 1941, restaurang, lagerlokal för Parti Ab, busstation 1950-1972.
Vykort, KHF
Strandparkspaviljongen, med plåttak, blev färdig tjugo år efter det, år 1954. Ritningarna gjordes av arkitekt Lars Rejström. Under 50- och 60-talen ordnades danser regelbundet.
Jan-Peter Stenvall skriver: ”De traditionella brandkårsfesternas öde är bekant för många. Efterhand blev publiken så pass kräsen att det inte mera räckte med kårens och ortens egna förmågor som uppträdde, dvs. folk strömmade inte till bara för att höra Knutte Berglund sjunga, eller för att se på när Palle Kihlstedt och Lasse Nybom matade varandra med blåbärssoppa.” I enlighet med tidens anda skulle det helst vara kända nationella eller internationella artister. Och det blev dyrt och gjorde att det var svårt att få lönsamhet. I paviljongen finns dessa unika minnen ännu kvar:
Foton: GF
År 1979 beslöt man att sälja strandparkspaviljongen till Karis stad. Kurt Westerholm skriver i sin historik över Karis frivilliga brandkår 1907 - 1982:
”Och 1982 undertecknades köpebrevet. Priset var 47.500 mark. Men Strandparken finns ju kvar. Kanske någon gång...”
J-P S. Sid 120
Efter flera tillbyggnader och renoveringar används brandkårshuset, Brankis, ännu i dag. Fester i och kring huset ordnas årligen. Ett stort evenemang är Karisnatten i slutet av sommaren. Uthyrningsverksamheten är också viktig för föreningens ekonomi.
Foto: GF
Källor:
Kurt Westerholm:
Karis Frivilliga brandkår 1907 – 1982 ...det brinner en eld, ISBN 951-99400-8-1, Karis Tryckeri, 1982
Jan-Peter Stenvall:
För nästans liv och egendom: Karis frivilliga brandkår r.f. 1907 – 2007, ISBN 9768-952-92-2017-5, Ekenäs Tryckeri AB, 2007
______________________
Sammanställning: Göran Fagerstedt, 2024