Tidningen Hembygden, 2025-02-28
Nr 1 / 2025
Ett av de föremål som dokumenterats i Karis är ett skrin tillverkat av Hilding Lindholm i Svir år 1943, tillägnat hustrun Thelma
Karis tackar nej till fler museiföremål
Det är huset som begränsar oss, säger Göran Fagerstedt, ordförande för Karis hembygdsförening.
– Att äga ett färdigt inrett hus omöjliggör att vi kan ta emot donationer, för det finns helt enkelt inte rum.
Föreningen äger ett hus som kallas Antkärrgården i Karis. Det fungerar som hembygdsgård och utställningslokal. Föreningen hyr också ut huset som möteslokal och ifjol hade de över 500 besök i gården.
Antkärrgården är ursprungligen flyttad från Pojo till Karis och det hela var en räddningsoperation som föreningsmedlemmarna, i samarbete med Karis kurscenter, utförde med början år 1993. Huset var då både rivningshotat och i mycket dåligt skick.
Återuppförandet blev ett omfattande projekt som pågick i flera år. Då huset var uppbyggt och stod klart på sin nya plats i Strandparken i Karis, tog föreningen emot föremålsdonationer av Karisbor för att kunna inreda huset. De fick bruksföremål som stolar, bord och också en hel del andra gamla föremål. Efter att huset var inrett och invigt år 1999 fanns det inte längre plats för fler föremål i huset.
Vad slags verksamhet har er hembygdsförening?
– Vi ordnar olika kurser för att förmedla gammal kunskap som håller på att glömmas bort. Vi har tillfällen för hantverkare att visa upp sina kunskaper och produkter till exempel vid ett årligen återkommande evenemang som vi kallar Gamla hantverk, berättar Göran Fagerstedt.
Digitalt projekt om fronthantverk
Fagerstedt berättar att det är den digitala tekniken som har öppnat upp för nya möjligheter för bevarande av information. Det hela fick sin början genom projektet Karis digiverkstad som Karis hembygdsförening genomförde med bidrag från Sparbanksstiftelsen och Sophie von Julins stiftelse. Projektet kunde också utnyttja arbetsinsatser av en praktikant via Svenska Kulturfonden under två tremånaders perioder.
Genom projektet kom de i gång och skannade bland annat föreningens alla fotoalbum, vykort från Karis och tog emot skanningsprojekt av privatpersoner.
Sedan fortsatte föreningen med ett nytt projekt som handlade om föremål som tillverkats vid krigsfronten. Idén till projektet kom från artesan Gunnel Lindberg, som själv ägde frontföremål. Tanken var att dokumentera föremålens bakgrund, fotografera och spara informationen.
Projektet startade med ett introduktionstillfälle på Antkärrgården dit allmänheten inbjöds för att komma och visa upp sina föremål. Besöken och dokumenteringsarbetet fortsatte sedan under hela projektåret 2023.
– Vi fick höra intressanta historier och berättelser om föremålen, säger Fagerstedt. Bland annat kom en kvinna med en kniv, som de i alla tider i hennes hem använt vid upptagningen av betor, utan att veta om att det var ett frontföremål. Det visade att männen inte enbart tillverkade askar och smyckeskrin vid fronten, utan också bruksföremål. Vi kom också underfund med att det var många föremål som tillverkades och sändes hem i paket från fronten.
– Att få proveniensen fastställd medan de nuvarande ägarna fortfarande minns och känner till föremålens bakgrund tyckte vi var viktigt i det här projektet, säger Göran Fagerstedt.
Artesan Gunnel Lindberg hjälpte till med att bevara föremålen genom att reparera skador, rengöra dem och göra en försiktig ytbehandling.
.JPG)
Maj-Britt Granström är ägare till skrinet, som artesan Gunnel Lindberg reparerade, rengjorde och gav en försiktig ytbehandling.
Kartlägger festplatser
Efter det här projektet har Fagerstedt fortsatt att dokumentera och han håller som bäst på att kartlägga var olika festplatser funnits i Karis med start ända från medeltiden, då man samlades vid kyrkan.
Han har blivit inbjuden som föreläsare till pensionärsföreningar och har då presenterat det senaste i sin kartläggning.
– Det kommer varje gång nya kommentarer och infallsvinklar till det jag håller på med, vilket är bra, säger han. Antkärrgården är också öppen den första torsdagen varje månad under hela året och då är Fagerstedt på plats ifall folk vill komma in och berätta minnen för honom.
Vad är det som driver dig att dokumentera Karis historia?
– Under yrkeslivet arbetade jag som språklärare, främst i engelska, men mitt fritidsintresse har varit historia och sedan år 2008 har jag varit ordförande för Karis hembygdsförening. År 2011 utbildade jag mig till guide i Raseborg. Som guide är det viktigt att ha kunskap och kännedom om historia, säger Fagerstedt.
Tanken med hembygdsföreningens arbete är att alla kartläggningar ska finnas tillgängliga och komma till nytta vid Karis 700-årsjubileum, som firas år 2026.
Men då ni är en hembygdsförening, brukar ni inte få erbjudande om donationer?
– Jo föreningen får en del erbjudanden om donationer men om det gäller föremål, då hänvisar vi dem att ta kontakt med Raseborgs museum i Ekenäs, och om det gäller dokument hänvisas de till vårt lokala arkiv Arresten här i Karis, säger Göran Fagerstedt.
Pia Hartvik
Karis digiverkstad
• På Karis hembygdsförenings webbplats karis.hembygd.fi finns en flik som heter Katalogen och där kan man se de bilder och dokument som har publicerats.
• Under fliken Artiklar finns information om olika hantverk och om de festplatser som nämns i artikeln.
